Ibland är det bara vädret.

Här om kvällen kände jag ett tryck i kroppen, jag kunde inte riktigt förklara vad det var men det var obehagligt.
Tänkte att det var oro inför mitt liv som komma skall, men samtidigt så kändes det inte så, känslan var mer fysisk.¨
Nog för att ångest i allra högsta grad kan bli psykosomatiskt, men som sagt var det kändes inte så.
Men plötsligt blev himlen svart och tiden stannade lite, sekunderna blev liksom längre.
Luften färgades gul av det begynnande åskvädret, lugnet före stormen var påtagligt.
Sen brakade ett av de värsta åskvädren som jag någonsin varit med om loss, moder jord rasade, och det kan man ju förstå.
Ibland är det bara vädret.