Stabil?

Jag börjar känna att mitt humör påverkas lite av min biologiska fittsönderslitarmaskin. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är men min stubin är oroväckande kort.
Jag står inte och skriker och gapar men jag tänker hela tiden: åååhh är alla helt dumma i huvet eller? eller ååh jag dööör vad tråkigt.
Känns lite som att vara i puberteten, tuttarna blir större och ingen fattar något.
meeee öööhh

abonemang

Nyss ringde en trist brud från min mobiloperatör, hon undrade om jag var nöjd med mitt abonemang.
Nej sade jag, jag tycker att det är för dyrt och jag planerar att byta så fort min bindningstid går ut.
Inte då sa hon, vi ska hitta något till just dig Ulrika! något som är bättre än allt annat!
Oki sa jag vad har du att erbjuda, för det som jag har kollat på hos era konkurenter kostar 19 öre i minuten.
Haha sa hon vi ska fixa något bättre till just dig!
Efter att ha kollat upp lite hittade hon något nytt som bara kostade 39 öre i minuten och 79 öre för varje uppkoppling!
Haha sa jag det är ju nästan dubbelt så dyrt! hur skulle det vara bättre för mig?
Då blev hon sur och sa: Ja du får väl välja vad du vill, det är ju helt upp till dig.
Jo tack sa jag.

Killinggänget

Var och såg dessa gossar på Draaamaaatiska teatern igår. Föreställningen var rolig och jag skrattade åt det roliga och funderade över det djupa.
I slutet tåg de fram en läskig maskin som de kallade "fittsönderslitar maskinen" publiken vrålskrattade, och jag med tills skrattet fastnade i halsen.
Jag sa ordet tyst för mig själv fittsönderslitar maskin, samtidigt som jag sa det insåg jag att det är en precis sådan jag bär under mitt hjärta.
En fittsönderslitar maskin.

Inskrivningen

Mamamia söder är värt allt beröm!
Jag fick träffa en helt fantastisk barnmorska som tog bort alla mina farhågor. Det känns bra att vara i så trygga händer.

Frigörelse

I dag har vi tentat av utbildningens hittills tristaste tenta.
Känner mig fri, och fjädrande lätt!

AGA

Det kan handla både om att slå barn, spisar och gas. Jag ska ägna några rader om gas. Jag ser redan gravid ut, då min mage är fullständigt utspänd av gas. Kanske är det långsamt tarmarbete, kanske är det att jag har en förkärlek till rå blomkål.
Hursom
Här om natten väckte jag både Snickaren och mig själv av en fis, täcket blåste upp i taket.
I´m not så ladylike right now.

P1

I natt hade jag tydligen legat och konverserat med radion samtidigt som jag sov.
En röst på P1 hade sagt- Hallå? och jag hade svarat -Hallåå?
Snickaren fnissar tydligen ofta på min bekostnad.

Inskrivning

I veckan som kommer ska jag bli officiellt gravid hos myndigheterna, jag ska kollas på alla sätt och vis och antagligen blir det en djupintervjuv också.
Jag vet att jag kommer att ljuga, jag gör alltid det när jag har med vården att göra för allt som oftast får man lite bättre vård om man överdriver en smula.
Men jag börjar bli lite nervös, känns lite som om jag ska bli bedömd och som om soctanten står runt hörnet för att ta mitt ofödda barn.
Nu finns det ju inte så mycket i registret på mig, och jag antar att snatteri i högstadiet inte leder till fosterhemsplacering.
Det roligaste jag har inbillat mig denna vecka är att jag är skendräktig och att det inte finns något därinne.
Det vore pinsamt.
Men jag tror inte att det är så.
Brukar inte vara så här labil.

housewife delux

C´est moi!
Idag har jag minsann tvättat rent och jag tyckte att det var så tjocka lakan som skulle in i tvättmaskinen, men jag pressade på tills allt gick in. När jag plockade ut förstod jag varför, det fanns nämligen en kudde med i tvätten.
Nu är kudden renare och knöligare än någonsin.

Riset leker tvärtomleken

Jag är nu i den perioden i graviditeten då allt ska lugna ner sig, illamåendet ska sakta försvinna osv.
Detta tror jag inte på eftersom jag igår "gravidpremiärkaskadkräktes" inget trevligt sätt att börja dagen på, så jag har bestämt mig för att det var sista gången.
Jag hade ett allvarligt samtal med det lilla riset, och han/hon vet nu att han/hon kommer att födas med indragen veckopeng.

starten

Idag var mitt mål att jag skulle sitta och plugga klockan 09:00, jag vaknade 09:10. Men nu sitter jag här framför datan lite senare och efter detta inlägg smäller det, oj vad jag ska plugga.
Har lite svårt med diciplinen här hemma. Men idag ska jag överbevisa mig själv.

vardag igen

När klockan ringde i morse förstod jag inte riktigt vad som var på gång, tills det slog mig att alarmet betydde att det var dax för skola igen.
Härligt att träffa alla igen, härligt att få lite rutiner i livet, men vad konstigt att stiga upp medens det fortfarande är mörkt.

hur det kan gå

Många pratar om när man får berätta för omvärlden att man ska få barn, de flesta skriver att efter vecka 12 är de största riskerna över och det är frittfram att berätta.
Det jag undrar är hur det går till?
Ska man stanna inne i 12 veckor och inte prata med någon?
Jag är jätte dålig på hemlisar som handlar om mig, och hur ska jag kunna slingra att jag inte vill ha vin till maten eller att mitt humör är på noll för jag inte har bajsat på 4 dagar?
Visst skulle det vara hemskt om det lilla risgrynet skulle bli till ett missfall, men det får man ju inte tänka på, mycket kan ju gå snett hela vägen fram och tänker man krasst så skulle man ju egentligen inte få glädjas förrens efter ungen har tagit studenten, med goda betyg.
Jag är medveten om att mycket kan gå snett, mer medveten än vad jag egentligen vill vara. Men just nu väljer jag bort den känslan och glädjer mig.
Och går det snett hoppas jag att alla som vet kommer hem och tröstar med glass och rödtjut.

laktulos

Det är med en skräckblandad förtjusning jag tar en sup var morgon.
Det är en trögflytande shot vars smak inte är beskrivbar. Kanske smakar det vanilj, kanske smakar det apelsin hursom är smaken totalt syntetisk, och ger kräkningar.
Nu känner jag medlidande för varje patient som jag gett laktulos, jag ser hur jag har stått vi deras frukostbord och hällt upp denna trögflytande sörja och sagt: Bara hälften kvar nu.. såå ja det var väl inte så farligt. Jag minns vart enda tappert ögonpar som stirrat på mig och avslöjat totalt lidande.
Men det ger resultat.
Jag är med i laktulos klubben nu.

torka bort

Jag vet inte om det är vinterkylan eller mitt "delikata" tillstånd som gör det, men jag håller på att torka bort. Mina fötter är så torra och sprukna att jag varje morgon känner ett rus av lycka över att dom sitter kvar.
Likaså är det med mina bröstvårtor, känns mycket märkligt. Jag inbillar mig att jag lider av något mycket ovanligt och att jag innan dessa 9 månader är över har tappat både fötter och tuttar.
Snickaren har lovat att tycka om mig ändå, vilket känns betryggande, men ändå..
Antagligen kommer Kanal 5 vilja göra en snyftig dokumentär om den stackars Hägerstens mamman som tappade allt hon hade kärt under graviditeten.
Måste Googla detta nu.

Lavemang i näsan

Här om natten vaknade jag kl 02:15 och insåg att jag inte kunde ligga ner, eftersom det fanns en överhängande risk att jag skulle kvävas i mitt eget snor.
Jag gick upp och blandade saltvatten som jag sedan sköt in i snoken men en jättespruta för att lösa upp och skölja ur. Känslan var överväldignade och det kändes som om jag simmat upp från 20 meters djup och ivrigt tog mina första andetag.
Efter mitt näslavemang satte jag mig i soffan och kände en känsla av pånyttfödelse, och tänk det är inte så farligt att vara vaken på natten om man har kabel-TV, nu fanns det tyvärr ingen spännande porr att titta på men jag insåg att det fanns många avsnitt av både the Doctors och Ellen´s show jag missat.

Bacill

Bacillerna har tagit över min kropp, de har grottat in sig i hela ansiktet, utlöst en fantastisk snorproduktion, och sänkt mig.
Allt jag skulle göra förblir ogjort.

Parasiterad

Jag har inte mask i magen utan något helt annat. Utan att jag riktigt vet hur det har gått till så växer det nu en liten Snickarlärling eller kanske en nobelpristagare i mig.
Tänk vilket utfall ett 7 minuters onsdagsnöje kan få.
Ännu är det ganska tidigt och mycket kan ännu hända, men det känns cool.
Det jag inte riktigt räknat med var hur mycket en lite räka skulle påverka ett rejält fruntimmer som jag, och inget går att hejda.
Jag gråter när jag ser en halt hund, jag andas in med munnen och ut med rumpan, och jag inser nu hur mycket jag borde ha värdesatt min tidigare regelbundna avföring.
Det konstiga med hela grejen är att jag nästan njuter av fördärvet.

Butter

Här om dagen talade jag med en vän om roligheter, vi kom att diskutera andra människors egenheter.
Ett exempel: en kompis kompis bekant (tror jag) hade pratat om att vi människor har en massa saker som vi inte pratar om med andra fast vi vet att andra har samma problem. Mina tankar far genast till könssjukdomar och hemoroíjder. Men denna man drog samtalet ett steg längre och talade om rövsmör.
Smaka på ordet, röövsmöör.
Som ni kanske förstår var det ingen i sällskapet som visste vad rövsmör var för något. Men tydligen är det något gul/vitt klet från stjärten. (låter som en svampinfektion tycker jag)
Men tänk så pinsamt.
Att föra något så äckligt på tal och utgå ifrån att alla människor runt omkring en springer runt med en liten smörjande klick därbak.
Generalisering är allt som oftast farligt, om det handlar om kroppsöppningar.