Nu har det hänt igen!
Jag har kärat ner mig i en okänd man på metron, oh han var så fin. Han såg ut som en lång, fransk Jude Law. Han hade träningsbrallor och t-shirt under kavajen och överrocken. Man såg att han skämdes lite och drog i kläderna, det var tydligt att han hade varit och tränat efter jobbet.
Jag brukar alltid bara notera mina metroförälskelser dvs inte stirra, men det gick bara inte. Han var för vacker.
Jag stirrade honom i ögonen, och dörrarna hann öppnas och stängas fyra gånger innan jag slutade. I fyra minuter var han alltså min, trevliga minuter.
Jag brukar inte göra på detta viset, men vad faan man lever bara en gång, och i kväll kände jag mig ursnygg så varför inte sätta på sig förförar ögonen till det röda läppstiftet?
Vi skulle ha fått ett underbart liv tillsammans.
-stalker? me? No no..
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment