varför jag inte kommer att bli gift..

HAr ni varit med om sådana ögonblick när man inser att här och nu, händer något. Det kan vara en blick ett ord eller en insikt.
För ett tag sedan när jag fortfarande bodde i Norrköping hände en sådan grej mig, varför jag tar upp detta dravel nu är för att jag nyss hade något av en likanande upplevelse.
Allt började med en lök. Antagligen var det söndag och säkerligen var jag bakis. Jag hade randiga trasiga långkalsonger en för stor och antagligen FÖR ful T-shirt på mig, som grädde på moset en vacker röd morgonrock runt hela paketet.

Munnen smakade bajs, och herr Ågren satt på axeln.
¨Dagar som dessa behöver man något smarrigt, och allt jag denna dagen hade i kylen var en lök.. Men stekt lök med lite ketschuup är ju smarrigt om kassan är tom.

När jag handskas med lök använder jag alltid stora solglasögon, detta för att slippa klet och gråt. synnerligen effektivt! Ofta har jag också mössa på mig för att inte få lökdoft i håret. Så där stod jag i hela min prakt steker lök med mössa och fejkade guccis på. En gammal fimp som jag hittat längst ner i väskan hängde i munngipan och denna sögs det njutningsfullt på..
DÅ plötsligt stannade tiden och jag insåg... Herreguud vem kommer vilja ha mig??!! aaahhh för sådana här dagar har jag.. eeehh i den situation jag var i då kan man inte hitta något charmigt!!

Men tur som jag har är jag helt fantastisk emellan dessa dagar.. hehe så kanske en deltidsman?