Jag börjar känna att mitt humör påverkas lite av min biologiska fittsönderslitarmaskin. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är men min stubin är oroväckande kort.
Jag står inte och skriker och gapar men jag tänker hela tiden: åååhh är alla helt dumma i huvet eller? eller ååh jag dööör vad tråkigt.
Känns lite som att vara i puberteten, tuttarna blir större och ingen fattar något.
meeee öööhh
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment