Gute

Nu ibörjan när alla är nya i klassen vågar ingen riktigt tänka själv. Jag känner själv att jag är lite ängslig, tänk om jag missar något? tänk om jag inte klarar det jag trodde? Denna änglsan borde kanske vara en piska som borde få mig att plugga en massa- men nej.
Istället vågar jag inte missa något i skolan- idag ska vi lära oss vår gemensamma Mail, och självklart kommer jag att vara på plats.
Det är lite trivsamt att vara ett litet ulligt får i flocken.